"UrbanFood - Urban matförsörjning i en globaliserad värld" är ett förslag till strategisk innovationsagenda som har tagits fram av SLU i samarbete med KTH, samt de båda nätverken SSE-C (Swedish Surplus Energy Collaboration); ägt av SLU och finansierat tillsammans med partners, och NÄRFISK, lett av företaget Ecoloop. Arbetet har genomförts på uppdrag av och med finansiering från Vinnova.
Se hela agendan här
I förordet till agendan går att läsa:
"Här följer en liten introduktion till vår terminologi:
1. Mat är något som vi äter och som tillagats, antingen i hemmet, på restaurangen eller i en fabrik. I det senare fallet så kallar vi det färdigmat. Livsmedel är något som producerats antingen på åkern, i växthus, i en fiskodling/bassäng eller inne fabrik. I fabriker processerar vi livsmedel som distribueras antingen som livsmedel, frysta, torkade eller på annat sätt för vidare tillagning eller som färdigmat för direktkonsumtion eller uppvärmning.
Vår agenda handlar om produktion av livsmedel till färskvarumarknaden, livsmedelsråvara och livsmedelskomponenter och hur detta kan utvecklas i en allt mer globaliserad och urbaniserad värld.
2. Vår agenda handlar också om att vi i en framtid framför allt producerar. Vi odlar i liten skala och detta kan skapa värdefulla komplement till produktion De system vi framför allt vill utveckla handlar om industriell produktion.
3. Den framtida utvecklingen – som vi ser den idag – innebär att vi sluter olika system och skapar kretslopp av olika slag. Det är emellertid svårt för att inte omöjligt att helt sluta alla kretslopp. När vi i agendan använder begreppet slutna system är det mer i perspektivet av att öka slutningsgraden än att de facto forma helt slutna system.
4. Den storskaliga produktionen av livsmedel sker som agrikulturell, hortikulturell, akvatisk och industriell produktion (mikroorganismer, encelliga svampar, m.m.) och som industriellt fiske. Vi försöker här i inledningen till agendan beskriva storleken på dessa områden i värden av olika slag. Det gäller omfattning, kronor och ören, proteininnehåll, mineralinnehåll t ex. Vi vill också hävda att all produktion inte kan samlas under begreppet agrikultur. Här vill vi nyansera inte generalisera i detta avseende. Hur kommer en framtida produktion av insekter att klassificeras? Hur klassificerar vi produktion av svampprotein etc?
5. Mänsklighetens proteinförsörjning kommer inte bara från fisk och kött, utan också från vegetabilier. Det handlar inte bara om ursprung utan också om kvalitet. Sannolikt kommer växtprotein att betyda mer för världens befolkning i framtiden än animalieprotein. Hur stimulerar man en sådan utveckling och hur kan man följa upp detta i siffror?
För att ytterligare klargöra vad vi avser med olika begrepp har vi skapat en liten lista på begreppsförklaringar i slutet av dokumentet.
Stockholm den 31 januari 2015
Anders Kiessling, Professor i Vattenbruk, SLU, Projektledare
Björn Frostell, Professor i Industriell ekologi, KTH, Assisterande Projektledare
Anna Nordström, Ecoloop, Projektägare initiativet NÄRFISK.
Gunnar Nordberg, Seniorkonsult, Ramböll.
Håkan Sandin, SLU, Projektledare SSEC.
Torbjörn Lundh, Docent Näringsfysiologi, Husdjurens Utfodring och Vård, SLU.
Carl Gustaf Thulin, Ansvarig Center för Vilt, Fisk och Miljö, SLU.