Almedalen 3 juli: Odling av mat i vatten - en nyckel till hållbar svensk livsmedelsproduktion?

Alvdalslax almedalenAlmedalen 2019 - Välkommen att delta i seminariet:

Odling av mat i vatten - en nyckel till hållbar svensk livsmedelsproduktion?

Arrangör: SLU Aquaculture, en forskningsplattform vid Sveriges lantbruksuniversitet

Tid: Ons 3 juli 12.30–14.00

Plats: Björkanderska Magasinet, Visby hamn

Praktisk information: http://program.almedalsveckan.info/event/user-view/57572

Mer information om programmet och vilka som medverkar - följ länken! www.slu.se/aquaculture-almedalen

Om seminariets innehåll:


Ett cirkulärt livsmedelssystem
Efterfrågan på sjömat fortsätter öka. Idag importerar Sverige mer än 70 % av all den fisk vi äter. Odling av fisk, skaldjur och alger har en viktig roll att spela för framtidens matförsörjning, men hur ska vi odla så att det blir ännu mer håll­bart? Och vad ska fisken äta? Kretslopp, nya foder och gastronomi är nyckelord!

Kom och lyssna till forskare, beslutsfattare och företrädare för livsmedels­branschen som ger sin syn på vad som krävs för att tillvarata akvakulturens stora potential i en cirkulär bioekonomi!

Under seminariet får vi bland annat höra stjärnkocken Andreas Printz berätta hur insektsmatad fisk smakar, Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood ge oss detaljistens syn på saken och forskare från SLU presentera kunskapsläget - vad forskas det om, och vilka möjligheter finns för framtiden?


Frågor vi ställer oss är:

Hur miljömässigt och socialt hållbart är det att importera merparten av fisken vi äter?

Kan avfall och insekter användas som foder till våra fiskar?

Hur gott smakar fiskar som ätit insekter?

Hur kan återtag av näringsämnen från våra vatten bli till fiskfoder och bidra till att sluta näringskretsloppet?

Vilka nya råvaror kan vi utveckla från alger som återtar näringsämnen från våra vatten?


Mer information om programmet och vilka som medverkar - följ länken!
www.slu.se/aquaculture-almedalen

VÄLKOMMEN! /SLU Aquaculture

Kontakt:

Anna Norman Haldén, koordinator
anna.norman-halden@slu.se, 0702-62 83 50

Eva-Stina Lindell, kommunikatör
eva-stina.lindell@slu.se, 0702-35 08 27

Mer info

Läs mer ...

Inbjudan Nationell Vattenbrukskonferens 2018

vabrkonf2018 inbjudanbildNATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS 2018

Datum: Den 13-14 mars 2018

Plats: Södra Bergets hotell och resort, Sundvall

Nu är det dags igen för den Nationella Vattenbrukskonferensen som denna gång är i Sundsvall! Konferensen är som tidigare en mötesplats för aktörer från hela Sverige såsom odlare, forskare, myndigheter och intresseföreningar. Konferensen fokuserar aktuella utmaningar inom svenskt vattenbruk; programmet står bland annat innovationer kring minskat närsaltsutsläpp/bästa möjliga teknik samt näringslivsutvecklingsfrågor. Vi kan lova att det blir några fullspäckade dagar med föredrag, mingel och studiebesök närliggande fiskodlingar.

Boka in dagarna redan nu och håll er uppdaterade vår hemsida (www.nkfv.se) för anmälningsdetaljer, nyheter och program. Information kommer också att finnas medarrangörernas hemsidor.

 

VARMT VÄLKOMNA HÄLSAR ORGANISATIONSKOMMITTÉN!

Anna Norman Haldén och Susanne Lindegarth, Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk

Veronica Andrén, Jordbruksverket 

David Jonsson och Hanna Carlberg, Länsstyrelsen Västernorrland

Magnus Nordgren, Landsbygdsnätverket

Mer info

Läs mer ...

Handlingsplan för svenskt vattenbruk färdigställd

Handlingsplan bildJordbruksverket har, i samverkan mellan bransch, forskning, intresseorganisationer och myndigheter, lett arbetet med att ta fram en gemensam strategi och handlingsplan för svenskt vattenbruk. Strategin publicerades 2012 och nu finns även handlingsplanen tillgänglig. Läs mer och ladda ner rapporten här.

Handlingsplanen innehåller konkreta åtgärder som ska bidra till att Vattenbruksstrategins mål och vision uppnås till 2020. Arbetet med att genomföra åtgärderna pågår och fortsätter fram till 2020.

Handlingsplanens åtgärder:

1. Näringslivsutveckling
  a. Rådgivning och näringslivsutveckling med vattenbrukskompetens
  b. Ekonomiska beräkningsmodeller

2. Marknadsåtgärder
  a. Branschgemensam marknadsföring
  b. Produktdiversifiering
  c. Distributionskedja för vattenbruksprodukter

3. Påverkansåtgärder för översyn av lagstiftning

4. Utveckla avel och sättfiskproduktion för svenskt vattenbruk
  a. Vidareutveckla befintliga avelsprogram och produktionsteknik för avel
      av matfisk
  b. Sättfiskproduktion och avel för fritidsfiske- och bevarandeändamål

5. Utveckling av för Sverige nya produktionsformer
  a. Utveckla odling av fler vattenbruksarter
  b. Ekonomisk bärkraft i slutna och integrerade system
  c. Blå fånggrödor

6. Utveckla Code of practice för djurskydd och smittskydd

7. Utveckling av vattenbrukets kompetenscentra
  a. Finansiering av vattenbrukscentra
  b. Utvecklings- och testanläggningar

8. Samordning av forskning och innovation

9. Utbildning och kompetensutveckling
  a. Kompetensutveckling och fortbildning
  b. Utbildning på gymnasie-, yrkeshögskole- och universitetsnivå

10. Regional och lokal vattenbruksplanering

11. Informations- och kommunikationsinsatser

 

Mer info

Läs mer ...

Seminarium om ostronproduktion 13/3, Lovéncentret Tjärnö

Den 13 mars 2015 hålls ett seminarium om ostronproduktion på Lovéncentret Tjärnö i Strömstad.

Sista anmälningsdag är 6 mars.

För merostron information och program, se inbjudan nedan.

-----------------------------------

Hej alla,

här kommer en inbjudan till ett seminarium om ostronproduktion den 13 mars 2015 kl. 9.30-15.30 på Lovéncentret Tjärnö, Strömstad. Vid mötet kommer projektet "Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel" att slutredovisas och möjligheterna att fortsättningsvis använda yngelsamlare kommer att diskuteras. Vi visar också resultat från tillväxtförsök samt analyser av könsmognad hos 1-åriga japanska ostron. Dessutom kommer förra sommarens massdödlighet av japanska ostron att presenteras.  Eftermiddagen syftar till att samtala kring fortsatt utveckling av ostronindustrin i Sverige. Se vidare programpunkterna i bifogad bilaga.


Förmiddagsfika ingår men lunch betalas på plats av deltagarna (75 kronor, kontant betalning). Anmäl ditt deltagande senast den 6 mars via mail till susanne.lindegarth@bioenv.gu.se.  Ange om du har några särskilda kostönskemål eller om du inte önskar lunch.

Projektet Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel har drivits av Samförvaltning Norra Bohuslän i samarbete med Göteborgs Universitet, Vattenbrukscentrum Väst. Projektet finansierades av Fiskeområde Norra Bohuslän och Matlandet Sverige. Du kan ladda hem slutrapporten Samförvaltningens hemsida:

http://samforvaltningnorrabohuslan.se/onewebmedia/Projektbeskrivning%20.Pdf.

Varmt välkomna!

Mer info

Läs mer ...

Projektet "Småskalig marin fiskodling" avslutat

Neptun Anette UngforsDen 29 augusti hade projektet "Småskalig marin fiskodling" där Vattenbrukscentrum Väst har varit vetenskaplig partner slutkonferens i Fjällbacka. Syftet har varit att underlätta för uppstart av småskalig fiskodlingsverksamhet.

Projektet har koordinerats genom Samförvaltningen Norra Bohuslän, och ansatsen har sin grund i önskemål från yrkesfiskare som söker komplement till fisket i sin näringsverksamhet. På slutkonferensen redovisades projektets resultat, och ett studiebesök hos Kvalitetskräftan ingick. Projektet har i samarbete med kräftfiskare och företaget Flocazur AB provat ut en landbaserad metod för landbaserad levandelagring och odling av vildfångad torsk och deltagarna fick möjlighet att se systemet på plats.

Projektet har resulterat i en rapport som redovisar ett antal tänkbara tekniklösningar för att odla fisk i kustområdena med syfte att stimulera till diversifiering och bredda den ekonomiska basen för det kustnära fisket. Rapporten redovisar även ett ekonomiskt beräkningsverktyg för beräkning av lönsamhet i småskalig odlingsverksamhet (< 40 ton). Beräkningsmodellen fokuserar på två olika typer av odling: a) landbaserad vildfångad torsk och b) kassodling av regnbåge.

Inom projektet har också websidan "25 svar om fiskodling och vattenbruk" tagits fram tillsammans med Vattenbrukscentrum Väst. Där bemöter forskare myter om vattenbruk och lyfter fram saklig information om odling av fisk och skaldjur.

Läs mer om projektets resultat och ladda hem rapporten och övrigt projektmaterial

AV: Robert Karlsson, Vattenbrukscentrum Väst, Göteborgs universitet

 

 

 

Mer info

Läs mer ...

Ny avhandling om nutrition hos abborre och röding och om näringsutnyttjandet av alternativa proteinfodermedel

Avhandlingen "Nutrition of Arctic Charr (Salvelinus alpinus) and Eurasian Perch (Perca fluviatilis) and Evaluation of Alternative Protein Sources" presenteras och försvaras offentligt av författaren Markus Langeland vid SLU den 23 maj 2014. Se svensk sammanfattning nedan. För pdf-version av avhandlingen se http://pub.epsilon.slu.se/11147/1/langeland_m_140424.pdf

Datum: 2014-05-23

Tid: 09:15frontpicture thesis Langeland

Lokal: Undervisningshuset sal O, SLU, Uppsala

Respondent: Agronom Markus Langeland, Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV)

Opponent: professor Carsten Schulz, Kiel University, Germany

Keywords: Arctic charr, Eurasian perch, lysine requirement, digestive enzymes, alternative protein sources, microbes, mussel meal, essential amino acids, digestibility, growth.

Author’s address: Markus Langeland, SLU, Department of Animal Nutrition and Management, P.O. Box 7024, 750 07 Uppsala, Sweden

E-mail: markus.langeland@ slu.se

 

Svensk sammanfattning

Bakgrund

Akvakultur, odling av organismer i vatten, har under de senaste 60 åren haft en kraftig tillväxt och världsproduktionen har ökat från en miljon ton per år under 50-talet till 64 miljoner ton under år 2011. Humankonsumtionen av fisk och andra vattenlevande organismer uppgår till 130 miljoner ton per år varav cirka hälften härrör från akvakultursektorn (FAO, 2012). I Sverige har produktionen av matfisk ökat från en genomsnittlig produktion på 5000 ton under 1990- och 2000- talet, till 12 500 ton år 2012. Den största delen (84 %) utgörs av regnbågslax (Oncorhynchus mykiss), men produktionen av röding (Salvelinus alpinus) ökade med 64% mellan åren 2011 och 2012 (Sweden Statistics, 2013). Enligt FAO (2012) måste världsproduktionen av odlad fisk och skaldjur öka med ytterligare 23 miljoner ton till år 2020 för att kunna försörja den växande världsbefolkningen med protein. Användandet av fiskmjöl och fiskolja i akvakulturindustrin är högt och den totala konsumtionen har ökat under de senaste decennierna (FAO, 2012), men har minskat i relation till den totala mängden producerad fisk (Tacon et al., 2011). Om akvakultursektorn ska fortsätta växa måste fiskmjölsanvändningen minska och ersättas av alternativa och mer uthålliga proteinfodermedel (Glencross et al., 2007). Hittills har fiskmjöl främst ersatts av växtprotein, vilket inte är problemfritt. Vid utfodring med soja och andra växtbaserade fodermedel kan det uppstå problem som är relaterade till osmältbara kolhydrater och antinutrionella substanser. Detta kan leda till negativa fysiologisk effekter och ofta ett sämre foderutnyttjande. Mikrobiellt protein (t.ex. från mikroalger, jäst, svampar och bakterier) har pekats ut som en lovande proteinfoderkälla som alternativ till vegetabiliskt protein (Tacon et al., 2011; Pfeffer, 1982). Mikroorganismer är de effektivaste och snabbast växande proteinbildande organismerna vi känner, och kan odlas på restprodukter från pappers-, jordbruks- och livsmedelsindustrin som består av för människor osmältbara kolhydrater såsom cellulosa och pentoser. Mikroorganismer är därför ett attraktivt alternativ som proteinfodermedel, där man dessutom kan återanvända restprodukter som växtsubstrat för att producera ett hållbart fodermedel med ett högt näringsvärd. Till skillnad från människor har fiskar inte problem med de höga halter av urinsyra som bildas vid nerbrytning av de i mikrober rikligt förekommande nukleinsyrorna (Rumsey et al., 1992). Bagerijäst (Saccharomyces cerevisiae) är en encellig svamp med ett högt proteininnehåll, vanligen mellan 45-56%, men har ofta ett bristfälligt innehåll av aminosyran metionin. Kopplingssvampar (zygomyceter) är ett släkte av cirka 1060 svamparter, i vilken Rhizopus oryzae ingår. R. oryzae har ett proteininnehåll på 40-50%. Mikroorganismer, som jäst och zygomyceter, består till 20% av cellväggar. Dessa är mestadels uppbyggda av polysackarider, som kan vara svåra att bryta ned för fiskar. Blåmusslor (Mytilus edulis) har också ett högt proteininnehåll med en aminosyraprofil lik den i fiskmjöl. Musslor tar upp näringsämnen från vattnet, vilket gör att de är intressanta som biologiska reningsverk i övergödda vattendrag. De kan också absorbera toxiner från den omgivande miljön, vilket måste tas med i beräknandet när de ska användas i mat eller foder. Dessutom måste skalet avlägsnas för att få ett rent proteinmjöl lämpligt till fiskar. Abborre (Perca fluviatilis) är en ny art inom fiskodling. Den har förutspåtts ha en framtid som kommersiellt odlad art men kunskap saknas om dess näringsbehov. För både abborre och röding har hittills få studier gjorts där näringsutnyttjandet av alternativa proteinfodermedel har studerats.

I denna avhandling var syftet att:

- Skatta behovet av essentiella aminosyror hos abborre

- Jämföra aktiviteten av digestionsenzymer i långsam- och snabbväxandeabborre av två olika åldrar samt i röding

- Utvärdera näringsutnyttjandet av intakt jäst, extraherad jäst, zygomycet ochblåmussla hos abborre och röding.

Utförda försök

Totalt har fyra studier genomförts. I det första försöket (artikel I) undersöktes behovet av aminosyran lysin hos abborre genom utfodring med åtta olika dieter med samma näringsinnehåll förutom lysin som ingick i gradvis ökande mängd. Fiskarnas viktökning, proteinansättning och kroppssammansättning registrerades. Genom helkroppsanalyser av aminosyrasammansättningen hos abborre kunde behovet av de andra essentiella aminosyrorna uppskattas. I det andra försöket (artikel II) mättes åtta olika digestionsenzymer på nio olika ställen i långsam- och snabbväxande abborrar av två olika åldrar samt i röding. Syftet var att undersöka om fiskens förmåga att bryta ned fodret inverkar på tillväxthastighet och om den skiljer mellan abborre och röding. Uppmätta enzymaktiviteter indikerar vilken förmåga fisken har att tillgodogöra sig olika mängd och typ av framförallt kolhydrater, men även fett och protein. Denna kunskap kan vara till hjälp när man ska optimera fodrets sammansättning. I de två sista försöken (artiklar III och IV) studerades smältbarheten av intakt jäst, extraherad jäst, zygomycet och blåmussla hos abborre och röding. Fodermedlens smältbarhet värderades genom uppsamling av fekalier i specialdesignade fisktråg. Även foderkonsumtion och tillväxt hos röding mättes, även om försöket pågick under för kort tid för att dra säkra slutsatser. För att studera tillväxten genomfördes även ett längre produktionsförsök med röding, där tillväxt, foderomvandlingsförmåga, proteinansättning mättes och fodrets smältbarhet skattades (artikel IV).

Resultat och slutsatser

Resultaten från artikel I visade att abborrens lysinbehov är snarlikt det som skattats för andra odlade fiskararter, men det finns dock skillnader mellan arter. Helkroppsanalysen visade att abborrens essentiella aminosyrabehov är snarlikt behovet hos den nordamerikanska släktingen "Yellow perch" (Perca flavescens). Denna information kan vara till nytta vid sammansättningen av artspecifika foder till abborre, samt vid val av foderingredienser. Vid jämförelsen av digestionsenzymer återfanns inget samband mellan enzymaktivitet och tillväxthastighet eller ålder hos abborre. Däremot fanns det skillnader mellan abborre och röding. Båda arterna hade högre aktivitet av de fettnedbrytande enzymerna (lipaser) än av de kolhydratnedbrytande (karbohydrater), vilket är vanligt hos karnivora fiskarter. Däremot hade abborre högre aktivitet av de kolhydratnedbrytande enzymerna än röding, vilket indikerar att abborre har högre kapacitet att smälta kolhydrater, framförallt stärkelse. Vi fann också att det fanns skillnader mellan arterna var i digestionskanalen respektive enzym hade högst aktivitet. Smältbarhetstudien visade att hos röding var smältbarheten högst för extrakterad jäst och blåmusslor, följt av zygomycet och intakt jäst. Hos abborre fanns inga tydliga skillnader i smältbarhet mellan de testade fodermedlen, vilket tyder på artspecifika skillnader, möjligen kopplat till skillnaderna i aktivitet i digestionsenzymerna. Den lägre smältbarheten av intakt jäst hos röding är troligen beroende av förekomsten av cellväggar, då den extraherade jästen saknade cellväggar och hade hög smältbarhet. I vår studie var smältbarheten av hel jäst högre än vad som tidigare rapporterats för andra arter, vilket troligen beror på att fodret i vårt försök var extruderat. I denna process utsätts fodermassan för högt tryck och temperatur, vilket kan ha gjort cellväggarna mer nedbrytningsbara. Tillväxten och foderutnyttjandet visade dock att röding växte sämre och hade ett lägre näringsutnyttjande av de dieter som innehöll extraherad jäst och zygomycet. Orsaken kan vara en sämre aminosyraprofil i dessa fodermedel. Vidare visade vi i dessa studier att fiskmjöl kan till 40% bytas ut mot hel jäst och musselmjöl utan att tillväxt eller näringsutnyttjande försämras, och att ett högre utnyttjande av hel jäst kan uppnås om smältbarheten ökas genom upplösning/borttagning av cellväggarna.

Denna avhandling har bidragit med ökad kunskap om nutrition hos abborre och röding och om näringsutnyttjandet av alternativa proteinfodermedel. Avhandlingen visar också att mer forsking behövs inom detta område för att vi ska kunna utnyttja den potential som finns i alternativa proteinfodermedel till odlad fisk.

 

Mer info

Läs mer ...

The International Society for fish and shellfish immunology söker medlemmar

logo ISFSIISFSI - The International Society for fish and shellfish immunology - är en global organisation som startades i de nordiska länderna, först som en nordisk förening som sedan blev europeisk och nu är den global. Vart tredje år organiserar ISFSI internationella symposium. ISFSI ger också resebidrag till studenter som vill åka på konferenserna och är också medarrangör på bl.a. vaccinationskurser och workshops. De huvudskaliga syftena med föreningen är:

Att arrangera internationella symposier om fiskimmunologi vart tredje år
Att initiera samarbetsprojekt mellan forskare som arbetar inom området
Att möjliggöra mobilisering av unga forskare

Är du intresserad av vattenbruk, fisk, skaldjur och/eller immunologi kan du ska stödja föreningens verksamhet genom att bli medlem. 

Läs mer, bla om hur du kan bli medlem, på http://www.isfsim.org/2301.html

Mer info

Läs mer ...

Carl-Gustaf Thulin

  • Publicerad i Forskare

carl-gustaf thulinFöreståndare vid Centrum för vilt- och fiskforskning och forskare, SLU samt forskare vid institutionen för Vilt fisk och miljö, SLU. Genetiker i grunden, inriktning mot hybridisering och genetisk differentiering hos jaktvilt. Stort intresse av faunarestaurering, dvs att genom återintroduktioner och stödutsättningar av ffa landskapspåverkande arter skapa mer kompletta ekosystem och ekologiska funktioner. Även intresserad av "viltbruk", dvs areella näringar som drivs med viltet som huvud- eller delresurs. Målet är ett långsiktigt hållbart naturreursutnyttjande som främjar såväl bevarande, biologisk mångfald och landsbygdsutveckling.

Information

 

Address: Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU
City: Umeå
Country: Sverige
Postcode: 901 83
Telephone: +46 705 645358
E-mail: carl-gustaf.thulin@slu.se
Website: www.slu.se/cfw


 

Mer info

Läs mer ...
Prenumerera på denna RSS-feed