Historia

historiaDe första tecknen på svenskt vattenbruk kommer redan från medeltiden i form av rester av odlingsdammar funna vid en del kloster i landet. Den moderna fiskodlingen sattes dock i bruk i slutet på 1800-talet med introduktionen av regnbåge. Det gjordes även försök med andra arter såsom svensk insjööring, amerikansk bäckröding, lax, röding, harr, siklöja, sik och gädda.

Runt 1930-talet odlades även karpfiskar som även gick på export till Tyskland. 20-30 år senare  började ett antal laxälvar byggas ut för elproduktion. De bolag som deltog blev ålagda att odla och sätta ut ung lax som kompensation för de förluster av vild lax som de orsakade. Den kunskap som erhölls vid dessa kompensationsodlingar kom väl till hands när produktionen av matfisk i kassar satte ny fart på 1960-talet. Regnbåge är sedan dess den mest odlade arten både för konsumtion och utsättning för sportfiske. Begreppet vattenbruk infördes på 1980-talet som en mer svensk benämning än begreppet akvakultur som fortfarande är den internationella benämningen. Tanken var även att vattenbruk skulle få samma acceptans som jordbruk har i samhället idag.

Mer i denna kategori: Näring »
Högst upp