Avel och reproduktion

avelFiskavel har förekommit så länge vi odlat fisk för konsumtion. Den moderna fiskodlingen påbörjades vid slutet av 1800-talet i och med introduktionen av regnbågslax, en nordamerikansk art. I samband med de kompensationsutsättningar som följde på utvecklingen av vattenkraftenergin fick odling och uppfödning av lax ett uppsving. Den riktade aveln för vissa egenskaper var kanske inte så uppenbar initialt, men i och med att ett fåtal individer användes för reproduktionen kom arvsmassan att påverkas på ett i vissa avseenden oavsiktligt vis.

Modern svensk fiskavel har uppkommit framförallt i och med att den nuvarande fiskavelsanläggningen vid Kälarne, nuvarande Vattenbrukscentrum Norr invigdes av kung Carl XVI Gustaf år 1983. Året därpå startade vid Kälarne det mest målinriktade fiskavelsprojektet hittills i Sverige, nämligen utvecklandet av rödingen Arctic Superior. Arbetet inleddes med att undersöka tillväxthastigheten hos fyra olika vilda rödingstammar, och sedan basera avelsprogrammet på den mest snabbväxande, Hornavanrödingen. Därefter har åtta generationer avelsarbete genomförts av forskare vid nuvarande institutionen för Vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå i samarbete flera andra aktörer. Avelsarbetet har lett till tillväxtförbättringar på mer än 40% och en sänkt könsmognadsålder, vilket tillsammans minskat fiskproduktionskostnaden med runt 15 kr/kg slaktfärdig fisk. Vidare har variationen i tillväxthastighet minskat och infärgningen av köttet förbättrats.

Det målmedvetna avelsarbetet är alltså mycket lönsamt sett ur ett produktionsperspektiv. Enligt norska studier motsvarar vinsten av en generations långsiktigt avelsarbete ca en krona per kilo producerad fisk, vilket för 1000 ton fisk motsvarar en ökad vinst på en miljon kronor. Hittills har tillväxt och ålder för könsmognad varit de viktigaste kriterierna för avelsarbetet, men avelsarbete på exempelvis beteende är andra viktiga aspekter för utvecklandet av en etisk sund fiskodling. Nya tekniker och metoder, exempelvis genteknik, öppnar för nya möjligheter för effektiveringar av avelsarbetet. Det är även önskvärt att sjösätta avelsprogram för nya odlingsarter, allt för en långsiktig utveckling av vattenbruket för att tillgodose det framtida behovet av klimatsmart och nyttig mat.

Forskarkontakter:

Dirk-Jan De Koning, Husdjursgenetik, SLU

Jan Nilsson, Vilt, fisk och miljö, SLU

Forskningsprojekt:

Avelsprogram på röding

Reproduktion hos odlad röding

Avelsprogram på regnbåge

 

Mer i denna kategori: Foder »
Högst upp