Foder

foderTillgången till ett högkvalitativt och samtidigt miljömässigt fiskfoder är en av nyckelfrågorna för utvecklingen av ett naturresursuthålligt och lönsamt vattenbruk. Häri ligger mycket av den samhälleliga acceptansen för odlad fisk. Möjligheten att utveckla ett bra foder är även av de riktigt stora fördelarna med fiskodling. För det första är fisken en mycket effektivare "proteinomvandlare" än andra husdjur som gris och kyckling. Sedan har fisken vissa fysiologiska egenskaper som gör att den kan tillgodogöra sig näring som inte är tillgänglig för människor och andra däggdjur.

Vid Sveriges lantbruksuniversitet pågår bland annat ett projekt som syftar till att utveckla ett fiskfoder som i lika delar består av detoxifierad skarpsill från Östersjön musselmjöl som producerar längs våra kuster och mikroorganismer, bakterier eller jästsvampar, som produceras av restprodukter från pappersmasseindustrin. Skarpsillen Östersjöns finns för tillfället i stora överbestånd, vilket till viss del kan ställa till bekymmer för andra fiskarter genom att skarpsillen äter upp deras rom. Vi människor vare sig vill eller bör tillgodogöra oss skarpsillen som foder direkt, dels för att smaken inte är tilltalande men kanske framförallt på grund av den höga halten av toxiska substanser som ligger över de tillrådliga.  Däremot kan skarpsillen fiskas upp i stora mängder, och renas från de toxiska substanserna, varefter de torkas oh mals till fiskmjöl som sedan kan ingå i fiskfoder. På så vis får vi foderråvara samtidigt som Östersjön renas från gifter.

Musslor har stor potential som odlingsart av många skäl. Dels är musslor god och nyttig mat och sedan länge väletablerade som odlingsart för direkt konsumtion av oss människor. Musslor kan även torkas och malas till mjöl och användas som foder eller foderingrediens till våra tamdjur, som exempelvis fisk. Slutligen kan musslor tillhandahålla en ekosystemtjänst genom att de utnyttjar fytoplankton för sin tillväxt och därmed bidrar till att minska övergödningen (eutrofieringen) av våra hav till följda av utsläpp av näringsämnen (framförallt fosfor och kväve) från hushåll (detergenter, avlopp) och lantbruk (gödning, boskapsskötsel).

Vidare så kan alltså mikrober som produceras genom fermentering av organiska restprodukter vid pappersmasseproduktion användas som en foderingrediens. Dessa mikroorganismer innehåller protein och fett som sammantaget ger ett högt näringsvärde. De har dessvärre även hög halt av nukleinsyra (bla DNA) och andra ämnen som gör dem olämpliga som föda till exempelvis människor i större kvantiteter. Fisken har dock kapacitet att tillgodogöra sig mikroorganismer, vilket gör att mikroberna kan utnyttjas som en del i fiskfoder.Genom att fodra fisk med detta mikrobmjöl, och sedan tillgodogöra oss själva proteinerna från fisken, kan vi alltså nyttja fisken som näringsväxlare, precis på samma vis som vi nötkreatur äter för oss oanvändbart gräs som sedan blir till nötkött. Utöver denna "näringsväxling" så utnyttjas alltså restprodukter vid pappersmasseproduktionen i stället för att dessa belastar den kringliggande miljön. Detta mikrobmjöl, i kombination med musselmjöl och fiskmjöl baserat på skarpsill fiskat från Östersjöns överbestånd, visar på vattenbrukets stora potential som en naturresursuthållig matproduktion.

Forskarkontakter:

Torbjörn Lundh, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU

Matilda Olstorpe, Institutionen för mikrobiologi, SLU

Anders Kiessling, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU

Thrandur Björnsson, Institutionen för biologi och miljövetenskap, GU

Forskningsprojekt:

Alternativa och hållbara foder för akvakultur, SLU

Alternativa och hållbara foder för fisk i odling, GU

Tillväxt och aptit

Högst upp