Hälsa och Välfärd

valfardBeteende och välfärd hos odlad fisk påverkas av en mängd faktorer. Utfodring är en av de faktorer som har stor inverkan på beteende och välfärd. Hänsyn måste tas till hur utfodringen sker samt innehåll och mängd. Andra bidragande faktorer som har inverkan på välfärd är odlingsmiljön såsom temperatur, vattenkvalitet och mängd fisk i kassen. Det sistnämnda kan få allvarliga konsekvenser på många sätt. Laxfiskar liksom många andra arter visar tydligt på sociala interaktioner med dominanta och subordinata individer vilket självfallet påverkar fiskhälsan. Stor mängd fisk i samma kasse ökar även infektion- och smittrisken i odlingen vilket kan få katastrofala följder för odlaren. Mätbara välfärdsindikatorer hos fisk fås genom en bättre vetenskaplig kunskap om fiskarnas basala beteende och fysiologiska kapacitet.  Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) används metoder för att låta fiskarna själva indikera vilka preferenser och toleransgränser de har genom att erbjuda valsituationer och registrera förflyttningar genom att använda chipmärkta fiskar. Annan forskning som bedrivs inom området välfärd är framtagandet av etiska slaktmetoder. Målet att identifiera specifika risker under slaktprocessen av odlad fisk för att kunna att utveckla en slaktmetod under EU:s regelverk men anpassat för svenska odlingsförhållanden.

Fisk och skaldjur drabbas liksom alla andra organismer av sjukdomar av olika slag. Eftersom många sjukdomar sprids efter fysisk kontakt är odlingar med täta populationer av fisk eller skaldjur relativt känsliga för spridning av infektioner. Den kontrollerade miljön i odlingarna kan naturligtvis också vara en fördel när det gäller att bekämpa sjukdomar. De olika smittvägarna mellan sjukdomsalstrande organismer (patogener) och akvatiska djur kan gå via födan, stick eller bett, hudkontakt eller indirekt via vattnet, som kan fungera som transportmedium.  Även människor kan smittas av vissa fiskburna patogener, men eftersom människan generellt har en annan fysiologi med bland annat mycket högre kroppstemperatur än akvatiska arter är många sjukdomar inte överförbara till människan. Generellt har fiskodlingar i det svenska vattenbruket god hälsa, mycket tack vare restriktioner när det gäller kringflyttande av olika akvatiska arter för odling och utsättning. Även det lite kallare klimatet missgynnar patogener som kräver lite högre medeltemperatur. Vidare så bidrar hög kompetens och väl utvecklad teknik inom vattenbruket till färre sjukdomar och sjukdomsutbrott. På Sveriges lantbruksuniversitet bedrivs omfattande forskning med inriktning mot förekomst, spridning och dynamik av olika vattenburna patogener. Statens Veterinärmedicinska Anstalt är expertmyndighet när det gäller smittspridning och sjukdomsutbrott.

Forskarkontakter:

Elisabet Ekman, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU

Leif Norrgren, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU

Kristina Snuttan Sundell, Institutionen för biologi och miljövetenskap, GU

Lotta Berg, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU

Albin Gräns, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU

Anders Kiessling, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU

Torbjörn Lundh, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU

Forskningsprojekt:

Fish REaring and Stress Hazards (FRESH)

Hälsa och välfärd hos odlad fisk
Högst upp